RECENT DEVELOPMENT IN LAW REFORM IN THE UNITED KINGDOM Recent development in law reform 5. was a central theme of the book Law Reform Now, published in 1963. The key chapter on the machinery of law reform was written by Gerald Gardiner, Q.C., and Andrew Martin, who where also the editors of the book. In 1964 Mr. Gardiner, by now Lord Gardiner, became Lord Chancellor in the new Labour Government. DUTY TO MITIGATE AND INTENTIONAL BREACHES OF CONTRACT SvJT 2018 Duty to mitigate and intentional breaches of contract 467 general application and is in this capacity equally important in the field of contractual damages. To my knowledge, it is the first case from the Supreme Court that deals with the duty to mitigate on a more general level. In its ruling, the Supreme Court outlined the following key points as regards the scope of the general PROTECTION OF THE UNBORN CHILD AND THE RIGHTS OF Protection of the Unborn Child and the Rights of Parents.. Recent Developments in Swedish and English Law 1. By högskolelektor P ER W ESTMAN. 1. Introduction The issue of protection of unborn children has been much dis cussed over the last years, not only in legal debate but also among professionals in other fields, such as medical and ethical. Looking on legal matters it is noticeable that THE NEW LEX MERCATORIA The New Lex Mercatoria 429 documentary credit agreements and bills of lading. The rules were formed by merchants who had been accorded commercial privileges and they were thus formed while there was no governmental authority which was strong enough to adapt the law of the then existing static and principally agricultural society to the contemporaneously growing problems of world trade by THE FREE TRADE AGREEMENTS OF THE EFTA COUNTRIES WITH THE The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems By S VEN N ORBERG*. Background The foundation of the European Free Trade Association (EFTA) in 1960 came as a reaction to the formation of the European Economic Community (EEC) by the Rome Treaty three years earlier. Already from the outset it was intended to counter the evident risk of a division of the

REGERINGEN.

Danske personalnotitser Som ny dommer i højesteret er udnævnt departementschef Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssek retær. NORDISKT JURISTMÖTE Nordiskt juristmöte | SvJT. Nordiskt juristmöte. Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna

enligt

A TRIBUTE TO ANDERS BRUZELIUS Notiser A Tribute to Anders Bruzelius I recall with affection and appre ciation my long affiliation with Anders Bruzelius as working colle ague and friend. We were enga ged in 1961 by the Columbia Uni versity School of Law Project on International Procedure to co author a book titled Civil Procedure in Sweden. Other books in the seri es described the French and Itali an procedural systems. MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR …TRANSLATE THIS PAGE DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR SAGFØRERSTANDEN. 1 A F. H ØJESTERETSSAGFØRER Ø. AHNFELT-RØNNE. Den danske Retsplejelov traadte i Kraft i Aaret 1919, paa hvilket Tidspunkt Proceduren i Danmarks Højesteret havde været ordnet efter Mundtlighedens Grundregler lige fra Rettens Indstiftelse ved Statsomvæltningen i 1661. Højesteret var en Fortsættelse RECENT DEVELOPMENT IN LAW REFORM IN THE UNITED KINGDOM Recent development in law reform 5. was a central theme of the book Law Reform Now, published in 1963. The key chapter on the machinery of law reform was written by Gerald Gardiner, Q.C., and Andrew Martin, who where also the editors of the book. In 1964 Mr. Gardiner, by now Lord Gardiner, became Lord Chancellor in the new Labour Government. DUTY TO MITIGATE AND INTENTIONAL BREACHES OF CONTRACT SvJT 2018 Duty to mitigate and intentional breaches of contract 467 general application and is in this capacity equally important in the field of contractual damages. To my knowledge, it is the first case from the Supreme Court that deals with the duty to mitigate on a more general level. In its ruling, the Supreme Court outlined the following key points as regards the scope of the general PROTECTION OF THE UNBORN CHILD AND THE RIGHTS OF Protection of the Unborn Child and the Rights of Parents.. Recent Developments in Swedish and English Law 1. By högskolelektor P ER W ESTMAN. 1. Introduction The issue of protection of unborn children has been much dis cussed over the last years, not only in legal debate but also among professionals in other fields, such as medical and ethical. Looking on legal matters it is noticeable that THE NEW LEX MERCATORIA The New Lex Mercatoria 429 documentary credit agreements and bills of lading. The rules were formed by merchants who had been accorded commercial privileges and they were thus formed while there was no governmental authority which was strong enough to adapt the law of the then existing static and principally agricultural society to the contemporaneously growing problems of world trade by THE FREE TRADE AGREEMENTS OF THE EFTA COUNTRIES WITH THE The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems By S VEN N ORBERG*. Background The foundation of the European Free Trade Association (EFTA) in 1960 came as a reaction to the formation of the European Economic Community (EEC) by the Rome Treaty three years earlier. Already from the outset it was intended to counter the evident risk of a division of the

REGERINGEN.

Danske personalnotitser Som ny dommer i højesteret er udnævnt departementschef Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssek retær. NORDISKT JURISTMÖTE Nordiskt juristmöte | SvJT. Nordiskt juristmöte. Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna

enligt

A TRIBUTE TO ANDERS BRUZELIUS Notiser A Tribute to Anders Bruzelius I recall with affection and appre ciation my long affiliation with Anders Bruzelius as working colle ague and friend. We were enga ged in 1961 by the Columbia Uni versity School of Law Project on International Procedure to co author a book titled Civil Procedure in Sweden. Other books in the seri es described the French and Itali an procedural systems. MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR …TRANSLATE THIS PAGE DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR SAGFØRERSTANDEN. 1 A F. H ØJESTERETSSAGFØRER Ø. AHNFELT-RØNNE. Den danske Retsplejelov traadte i Kraft i Aaret 1919, paa hvilket Tidspunkt Proceduren i Danmarks Højesteret havde været ordnet efter Mundtlighedens Grundregler lige fra Rettens Indstiftelse ved Statsomvæltningen i 1661. Højesteret var en Fortsættelse

REGERINGEN.

Danske personalnotitser Som ny dommer i højesteret er udnævnt departementschef Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssek retær. COMMUNITY DIRECTIVES: EFFECTS, EFFICIENCY AND Community Directives: Effects, Efficiency and Justiciability in Sweden By D AN E LIASSON, O LLE A BRAHAMSSON and D AG M ATTSSON1. Artikeln tar upp olika frågeställningar rörande EG-direktivens genomfö rande i den svenska rättsordningen, bl. a. hur den svenska normhierar kin påverkar direktivens genomförande. Därutöver diskuteras ett antal svenska domstolsärenden som rört MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i

DANSK ARBEJDSRET

Dansk arbejdsret 101 Ud fra den målsætning, der ligger i EF-traktaten, og med de red skaber, der i henhold til denne står til rådighed, er der i fællesmarke dets regie etableret forskellige anvisninger vedrørende arbejdsmarke dets forhold. En fremtrædende placering iblandt disse indtager forskrifterne til sikring af arbejdskraftens såkaldte frie bevægelighed. DEN DANSKE AKTIELOV. Den danske Aktielov. Den 1 Februar 1918 er Lov om Aktieselskaber af 29 September 1917 traadt i Kraft, og Danmark er dermed endelig kommet til at leve under lovordnede Forhold paa dette Punkt. Loven er forholdsvis kort (60 Paragraffer). Det Kommissionsforslag, der danner det oprindelige Grundlag for Loven, var adskillig fyldigere; det indeholdt navnlig langt mere indgaaende Regler til Sikring JOHAN C. W. THYRÉN PROFESSOR EMERITUS. Johan C. W. Thyrén professor emeritus. Om prof. J. C. W. Thyrén skriver prof. F RANTZ D AHL, Sv. J. T:s mångårige medarbetare, i �Nationaltidende» för d. 6 april 1926 följande artikel: Den 6. April fylder Lunds Universitets Rektor Professor Dr. phil. et juris J OHAN C. W. T HYRÉN 65 Aar og forlader da efter Foraarssemestrets Slutning som Følge af den svenske Lovgivnings ubønhørlige FESTSKRIFT TILLÄGNAD Festskrift tillägnad A XEL H ÄGERSTRÖM den 6 september 1928 av Filosofiska och Juridiska föreningarna i Uppsala. Upps. & Sthm 1928. Almqvist & Wiksell. 336 s. Kr. 15.00. Værkets Titel angiver, at det bringer en akademisk Hyldest til Professor i praktisk Filosofi i Uppsala, Dr. jur. & phil. A XEL H ÄGER s TRÖM, nemlig i Anledning af hans 60 Aars Fødselsdag. DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR …TRANSLATE THIS PAGE DEN MUNDTLIGE PROCEDURES BETYDNING FOR SAGFØRERSTANDEN. 1 A F. H ØJESTERETSSAGFØRER Ø. AHNFELT-RØNNE. Den danske Retsplejelov traadte i Kraft i Aaret 1919, paa hvilket Tidspunkt Proceduren i Danmarks Højesteret havde været ordnet efter Mundtlighedens Grundregler lige fra Rettens Indstiftelse ved Statsomvæltningen i 1661. Højesteret var en Fortsættelse NY DANSK ADOPTIONSLOV NY DANSK ADOPTIONSLOV 663 har fundet for stærkt afvigende fra adoptionens normale formål: at skaffe et barn et nyt hjem. Med hensyn til reglerne om betingelserne for ophævelse af adoptiv forhold indføres der som ny regel i Danmark en adgang til at ophæve adoptivforholdet, når det viser sig, at barnet lider af sindssygdom eller åndssvaghed, en adgang, der er mere begrænset end de NY AKTIESELSKABSLOV I ISLAND Ny aktieselskabslov i Island Aktieselskaber har været almindelige i Island i ret lang tid. Antallet af re gistrerede aktieselskaber udgjorde i 1972 omkring 3 100. Den förste aktie selskabslov der stammer fra året 1921 gælder stadigvæk indtil den aflöses af en ny lov, der træder i kraft 1. januar 1980. Der har i lang tid været stor interesse for at ændre aktieselskabsloven uden at der RECENT DEVELOPMENT IN LAW REFORM IN THE UNITED KINGDOM Recent development in law reform 5. was a central theme of the book Law Reform Now, published in 1963. The key chapter on the machinery of law reform was written by Gerald Gardiner, Q.C., and Andrew Martin, who where also the editors of the book. In 1964 Mr. Gardiner, by now Lord Gardiner, became Lord Chancellor in the new Labour Government. DUTY TO MITIGATE AND INTENTIONAL BREACHES OF CONTRACT SvJT 2018 Duty to mitigate and intentional breaches of contract 467 general application and is in this capacity equally important in the field of contractual damages. To my knowledge, it is the first case from the Supreme Court that deals with the duty to mitigate on a more general level. In its ruling, the Supreme Court outlined the following key points as regards the scope of the general PROTECTION OF THE UNBORN CHILD AND THE RIGHTS OF Protection of the Unborn Child and the Rights of Parents.. Recent Developments in Swedish and English Law 1. By högskolelektor P ER W ESTMAN. 1. Introduction The issue of protection of unborn children has been much dis cussed over the last years, not only in legal debate but also among professionals in other fields, such as medical and ethical. Looking on legal matters it is noticeable that THE FREE TRADE AGREEMENTS OF THE EFTA COUNTRIES WITH THE The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems By S VEN N ORBERG*. Background The foundation of the European Free Trade Association (EFTA) in 1960 came as a reaction to the formation of the European Economic Community (EEC) by the Rome Treaty three years earlier. Already from the outset it was intended to counter the evident risk of a division of the THE NEW LEX MERCATORIA The New Lex Mercatoria 429 documentary credit agreements and bills of lading. The rules were formed by merchants who had been accorded commercial privileges and they were thus formed while there was no governmental authority which was strong enough to adapt the law of the then existing static and principally agricultural society to the contemporaneously growing problems of world trade by

REGERINGEN.

Danske personalnotitser Som ny dommer i højesteret er udnævnt departementschef Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssek retær. NORDISKT JURISTMÖTE Nordiskt juristmöte | SvJT. Nordiskt juristmöte. Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna

enligt

FESTSKRIFT TILLÄGNAD Festskrift tillägnad A XEL H ÄGERSTRÖM den 6 september 1928 av Filosofiska och Juridiska föreningarna i Uppsala. Upps. & Sthm 1928. Almqvist & Wiksell. 336 s. Kr. 15.00. Værkets Titel angiver, at det bringer en akademisk Hyldest til Professor i praktisk Filosofi i Uppsala, Dr. jur. & phil. A XEL H ÄGER s TRÖM, nemlig i Anledning af hans 60 Aars Fødselsdag. MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i DANSK LOVGIVNING 1958—1959 Dansk lovgivning 1958—1959 1 Af de love, der er vedtaget i folketingssamlingen 1958—1959, kan der være grund til at nævne: 1. Lov nr. 205 af 11. juni 1959 om ændring i lov om folketingets om budsmand. Da loven om folketingets ombudsmand blev gennemført i 1954, blev der i teksten indsat en bestemmelse om, at loven skulle forelægges fol ketinget til revision i folketingsåret 1956—1957. RECENT DEVELOPMENT IN LAW REFORM IN THE UNITED KINGDOM Recent development in law reform 5. was a central theme of the book Law Reform Now, published in 1963. The key chapter on the machinery of law reform was written by Gerald Gardiner, Q.C., and Andrew Martin, who where also the editors of the book. In 1964 Mr. Gardiner, by now Lord Gardiner, became Lord Chancellor in the new Labour Government. DUTY TO MITIGATE AND INTENTIONAL BREACHES OF CONTRACT SvJT 2018 Duty to mitigate and intentional breaches of contract 467 general application and is in this capacity equally important in the field of contractual damages. To my knowledge, it is the first case from the Supreme Court that deals with the duty to mitigate on a more general level. In its ruling, the Supreme Court outlined the following key points as regards the scope of the general PROTECTION OF THE UNBORN CHILD AND THE RIGHTS OF Protection of the Unborn Child and the Rights of Parents.. Recent Developments in Swedish and English Law 1. By högskolelektor P ER W ESTMAN. 1. Introduction The issue of protection of unborn children has been much dis cussed over the last years, not only in legal debate but also among professionals in other fields, such as medical and ethical. Looking on legal matters it is noticeable that THE FREE TRADE AGREEMENTS OF THE EFTA COUNTRIES WITH THE The free trade agreements of the EFTA countries with the EC — experiences and problems By S VEN N ORBERG*. Background The foundation of the European Free Trade Association (EFTA) in 1960 came as a reaction to the formation of the European Economic Community (EEC) by the Rome Treaty three years earlier. Already from the outset it was intended to counter the evident risk of a division of the THE NEW LEX MERCATORIA The New Lex Mercatoria 429 documentary credit agreements and bills of lading. The rules were formed by merchants who had been accorded commercial privileges and they were thus formed while there was no governmental authority which was strong enough to adapt the law of the then existing static and principally agricultural society to the contemporaneously growing problems of world trade by

REGERINGEN.

Danske personalnotitser Som ny dommer i højesteret er udnævnt departementschef Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssek retær. NORDISKT JURISTMÖTE Nordiskt juristmöte | SvJT. Nordiskt juristmöte. Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna

enligt

FESTSKRIFT TILLÄGNAD Festskrift tillägnad A XEL H ÄGERSTRÖM den 6 september 1928 av Filosofiska och Juridiska föreningarna i Uppsala. Upps. & Sthm 1928. Almqvist & Wiksell. 336 s. Kr. 15.00. Værkets Titel angiver, at det bringer en akademisk Hyldest til Professor i praktisk Filosofi i Uppsala, Dr. jur. & phil. A XEL H ÄGER s TRÖM, nemlig i Anledning af hans 60 Aars Fødselsdag. MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i DANSK LOVGIVNING 1958—1959 Dansk lovgivning 1958—1959 1 Af de love, der er vedtaget i folketingssamlingen 1958—1959, kan der være grund til at nævne: 1. Lov nr. 205 af 11. juni 1959 om ændring i lov om folketingets om budsmand. Da loven om folketingets ombudsmand blev gennemført i 1954, blev der i teksten indsat en bestemmelse om, at loven skulle forelægges fol ketinget til revision i folketingsåret 1956—1957. COMMUNITY DIRECTIVES: EFFECTS, EFFICIENCY AND Community Directives: Effects, Efficiency and Justiciability in Sweden By D AN E LIASSON, O LLE A BRAHAMSSON and D AG M ATTSSON1. Artikeln tar upp olika frågeställningar rörande EG-direktivens genomfö rande i den svenska rättsordningen, bl. a. hur den svenska normhierar kin påverkar direktivens genomförande. Därutöver diskuteras ett antal svenska domstolsärenden som rört DEN DANSKE DOMMERFORENING Den nye generalauditør er født 1898 og har siden 1922 virket som politifuldmægtig i Københavns amts nordre birk, fra 1934 tillige som auditør. Hv. Den danske dommerforening fejrede i dagene 28.—30. september 1950 sit 50-års jubilæum ved et årsmøde på kurhotellet Nyborg Strand. Som gæster deltog fra svensk side häradshövding

ÅNDSRETTEN.

Åndsretten. | SvJT. RAGNAR KNOPH. Åndsretten. Oslo 1936. Nationaltrykkeriet. XV, 643 s. Inb. kr. 18.00. Forfatteren har bestemt, hvad han som en del af formueretten sammenfatter under begrebet åndsretten, som de såkaldte immaterielle rettigheder, d. v. s. forfatter-, kunstner-, patent-, firma- og varemærkeretten samt ret

til mønstre og

DEN DANSKE AKTIELOV. Den danske Aktielov. Den 1 Februar 1918 er Lov om Aktieselskaber af 29 September 1917 traadt i Kraft, og Danmark er dermed endelig kommet til at leve under lovordnede Forhold paa dette Punkt. Loven er forholdsvis kort (60 Paragraffer). Det Kommissionsforslag, der danner det oprindelige Grundlag for Loven, var adskillig fyldigere; det indeholdt navnlig langt mere indgaaende Regler til Sikring MEDIATION — SEVEN FUNDAMENTAL QUESTIONS Mediation — Seven Fundamental Questions. Professor J OHN W ADE 1 . Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjäns ter. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i DANSK LOVGIVNING 1949—50. Dansk lovgivning 1949—50. Af de mange love, som gennemførtes i rigsdagssam lingen, bør omtales det kompleks af 8 love (stadfæs tede 27. maj 1950), der giver retningslinierne for Grønlands frem tidige udvikling i økonomisk, politisk, social og kulturel henseende. Loven om Grønlands landsråd og kommunalbestyrelser m. v. lader kommunalbestyrelser for større områder afløse de mange NORDISKT JURISTMÖTE Nordiskt juristmöte | SvJT. Nordiskt juristmöte. Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna

enligt

JOHAN C. W. THYRÉN PROFESSOR EMERITUS. Johan C. W. Thyrén professor emeritus. Om prof. J. C. W. Thyrén skriver prof. F RANTZ D AHL, Sv. J. T:s mångårige medarbetare, i �Nationaltidende» för d. 6 april 1926 följande artikel: Den 6. April fylder Lunds Universitets Rektor Professor Dr. phil. et juris J OHAN C. W. T HYRÉN 65 Aar og forlader da efter Foraarssemestrets Slutning som Følge af den svenske Lovgivnings ubønhørlige FESTSKRIFT TILLÄGNAD Festskrift tillägnad A XEL H ÄGERSTRÖM den 6 september 1928 av Filosofiska och Juridiska föreningarna i Uppsala. Upps. & Sthm 1928. Almqvist & Wiksell. 336 s. Kr. 15.00. Værkets Titel angiver, at det bringer en akademisk Hyldest til Professor i praktisk Filosofi i Uppsala, Dr. jur. & phil. A XEL H ÄGER s TRÖM, nemlig i Anledning af hans 60 Aars Fødselsdag. NY AKTIESELSKABSLOV I ISLAND Ny aktieselskabslov i Island Aktieselskaber har været almindelige i Island i ret lang tid. Antallet af re gistrerede aktieselskaber udgjorde i 1972 omkring 3 100. Den förste aktie selskabslov der stammer fra året 1921 gælder stadigvæk indtil den aflöses af en ny lov, der træder i kraft 1. januar 1980. Der har i lang tid været stor interesse for at ændre aktieselskabsloven uden at der

HUVUDMENY

* Arkiv

* Om föreningen

* Kontakt

* Prenumeration

Rss Twitter

* Stäng menyn

* Glömt lösenordet?

* Skapa nytt konto

* Logga in

Logga in

SKÄRPTA KRAV PÅ INHEMSK TILLÄMPNING AV EUROPAKONVENTIONEN — FÖRSTÄRKT SUBSIDIARITET Denna artikel avhandlar förstärkt krav på tillämpning av Europakonventionen på nationellt plan (subsidiaritetsprincipen). Principens innehåll, rättsliga stöd och utvecklingen på senare tid beskrivs. Det ges goda och dåliga exempel på nationell prövning, bl.a. hämtade från en seminarierapport på Europadomstolens hemsida. Artikeln rapporterar även om att HD har lagt till kvalificerade moment för att utdöma skadestånd i vissa hänseenden, varav det ena momentet har dödats av Unionsdomstolen (den s.k. klart stöd-doktrinen), men att det andra alltjämt lever. När det kommer till överträdelser enskilda sinsemellan räcker det enligt HD inte med att konstatera en överträdelse. Agerandet måste också ha varit kvalificerat otillbörlig för att ersättning för ideell- och ren förmögenhetsskada ska utgå. De kvalificerande momenten har skett utan klart stöd i Europadomstolens praxis.

Preprint30-09-2019

Av: JAN SÖDERGREN

EN NY RIKSDAGSKAMMARE ELLER EN GAMMAL — ELLER EN NY GRUNDLAG? Professor emeritus Göran Lysén föreslår i SvJT 2019 s. 773 att riksdagens första kammare ska återinföras, men i ny form. Det är välgörande med ett historiskt perspektiv på frågan om grundlagsreform, och med fokus på de övergripande dragen snarare än på enskildheterna. Men idén om valkorporationer är knappast det bästa som finns att hämta ur svensk konstitutionell tradition.

Preprint23-09-2019

Av: DANIEL BERGSTRÖM EU:S MARKNADSMISSBRUKSFÖRORDNING OCH UPPKÖPSERBJUDANDEN En uppköpssituation avseende ett börsnoterat bolag aktualiserar tillämpning av flera bestämmelser i EU:s marknadsmissbruksförordning, såväl för budgivaren som för målbolaget och i viss mån för andra aktörer. Det är inte oproblematiskt att tolka och tillämpa förordningen i dessa hänseenden. Utgör information om ett förestående uppköpserbjudande insiderinformation, och i så fall när? Hur ska budgivaren förhålla sig till förordningens bestämmelser vid marknadssonderingar och positionsbyggande? Hur påverkar förordningen målbolagets hantering av en uppköpssituation? I artikeln görs ett försök att bringa ökad klarhet beträffande några sådana frågor.

Preprint17-09-2019

Av: ERIK SJÖMAN

SVENSKT RÄTTSSKIPNINGSINTRESSE Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse. Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet.

Preprint17-09-2019

Av: ERIK SINANDER

ÄR INNEHAV AV FALSKA HANDLINGAR STRAFFBART? Sedan gammalt har innehav av falska handlingar kunnat straffas som förberedelse till brukande av falsk urkund. Enligt en framväxande hovrättspraxis skulle detta dock vara omöjligt med hänsyn till principen om åtskillnad mellan hjälpmedel och brottsobjekt. Artikeln undersöker grunden för principen och ifrågasätter tolkningen, samt tar upp frågan om principen fortfarande är giltig.

Preprint26-08-2019

Av: HANS RANHOLM

INSUFFICIENT REASONING — A PROPER BASIS FOR SETTING ASIDE AN AWARD? The most important product of the arbitration is the arbitral award. A (final) award is the culmination of the arbitration, it embodies the tribunal's ultimate and binding determination of the dispute between the parties and it is to a very large extent (even more so than court judgments) enforceable in foreign countries. But to what extent must arbitrators provide reasons in their award and what is the standard with which the reasoning must comply? Two separate questions arise in relation to reasons. The first is what constitutes good practice among arbitrators and forms a general requirement in arbitration, i.e. in a sense what level of reasoning that should — but not necessarily must in order for the award to be enforceable and unchallengeable — be contained in an award. The second question is under what circumstances challenges can be made to have an award set aside in instances where reasoning is alleged to be lacking or insufficient. The latter is arguably a more significant issue — at least from a strictly legal perspective — which this article will focus on, with particular regard to Swedish arbitration law.

Preprint14-08-2019

Av: JACOB FRANK

UMGÄNGE MED BARN VID SKYDDAT BOENDE Frågan om pappans umgänge med barnen när mamman befinner sig på skyddat boende är komplicerad. Barnens trygghet och skydd måste ges första prioritet. Men tillämpningen får inte vara sådan att umgängesrätt omöjliggörs även i de fall då det faktiskt är bäst för barnen att få umgås med sin pappa. I artikeln lämnas ett förslag om hur situationen som utgångspunkt kan hanteras. När s.k. umgängesstöd kan antas medföra att umgänge kan anordnas utan risk för att barnen far illa, bör domstolen förordna om umgängesstöd och därmed också om umgänge, om förutsättningarna i övrigt är

uppfyllda.

Preprint13-08-2019

Av: ELSA KARLEFORS och GÖRAN LAMBERTZ ETT ALEXANDERHUGG PÅ ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLLET Frågan om när äganderättsförbehåll kan anses giltiga har sällan blivit så skärskådad som i målet "Husbilarna". Målet har rört en fråga av central betydelse för kreditinstitut och branscher som återkommande kommer i kontakt med äganderättsförbehåll. Sett i ljuset av tidigare praxis, doktrin och förarbeten var Högsta domstolens slutsatser överraskande i vissa avseenden. Nedan gör vi mindre nedslag i domen som visar på hur Högsta domstolen har gjort ett alexanderhugg på institutet äganderättsförbehåll och indikerat att vi kan stå inför en omdaning av den svenska

sakrätten.

Preprint13-08-2019

Av: ANDREAS JOHARD och JOHAN WAHLUND NÅGRA TANKAR OM NATURRÄTTSIDÉER OCH POSITIVISM — TILLIKA EN KRITISK KOMMENTAR TILL VÅR TIDS MISSBRUK AV TERMERNA ”NATURRÄTT” OCH ”POSITIVISM” Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism.

Preprint13-08-2019

Av: ÅKE FRÄNDBERG

RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE — SÅSOM BARNET MED BADVATTNET? ELLER BARA EN NY SÅDAN FÖR MODERNA TIDER? Den svenska konstitutionella debatten har knappast utmärkt sig för sin livlighet, stora omfattning och geniala drag. Istället har det varit fråga om ett segdraget utredande alltsedan 1940-talet. Några produkter av kvalitet åstadkoms dock inte, och den nuvarande regeringsformen har ständigt blivit föremål för lappningar och lagningar alltsedan dess ikraftträdande 1975. Vid enkammarriksdagens införande 1970 slängdes första kammaren ut utan någon större eftertanke. Svårigheterna att bilda regering efter 2018 års riksdagsval ger upphov till olika funderingar om det svenska statsskicket, där en är att återinstifta en ny första kammare men av helt nytt snitt än tidigare.

Preprint09-08-2019

Av: GÖRAN LYSÉN

PERSPEKTIV PÅ PREJUDIKAT: EN EMPIRISK UNDERSÖKNING AV TINGSRÄTTERNAS BRUK AV HÖGSTA DOMSTOLENS RÄTTSPRAXIS I TVISTEMÅL Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärk- samhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöran- den används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgö- randen som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rätts- tillämpningen.

Preprint12-07-2019

Av: MATTIAS DERLÉN och professor JOHAN LINDHOLM OM BETYDELSEN AV KOMPARATIVA STUDIER FÖR RÄTTSTILLÄMPNINGEN OCH FRAMVÄXTEN AV EN GLOBAL RÄTTSORDNING Artikeln behandlar översiktligt vad komparativa studier är och hur sådana analyser och jämförelser får betydelse för rättstillämpningen och framväxten av en global rättsordning. Med betoning på straffprocessen uppmärksammas hur komparativ rätt ger en ökad kunskap, fler alternativ och bättre underlag för konsekvensanalyser i det enskilda målet, men även på det övergripande planet t.ex. när en konvention ska arbetas fram eller införlivas med svensk rätt. Analyser av andra staters regler och internationella konventioner är viktiga också för att utveckla rättigheter och rättstillämpningen kring dessa. Det handlar då ofta om situationer där det är ett gemensamt intresse för staterna i världssamfundet att agera samfällt eller vid grova eller upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter och internationella brott.

Preprint01-07-2019

Av: ULF LUNDQVIST

Häfte 7 2019

ÄR PRAGREGLERNA FÖRENLIGA MED SVENSK SKILJEMANNARÄTT? Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna.

SvJT 2019 s. 653

Av: JAMES HOPE och NILS IVARS Ladda ner PDF EN NY GRUNDLAGSUTREDNING Sveriges grundlagar utgör grunden för vårt samhällskontrakt. Min uppfattning är att en ny parlamentarisk grundlagsutredning ska tillsättas under denna mandatperiod. I den utredningen bör vissa befintliga bestämmelser i regeringsformen ses över. Vidare bör utredningen få i uppdrag att överväga om grundlagsskyddet i regeringsformen ska stärkas eller kompletteras samt om vissa nya rättigheter ska införas. Det handlar bland annat om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten och att göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin.

SvJT 2019 s. 671

Av: MARTA OBMINSKA Ladda ner PDF OKLARHETSREGELN OCH OSKÄLIGA AVTALSVILLKOR: NY RÄTTSUTVECKLING FÖR

KONSUMENTAVTAL

EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorsdirektivet) har genomgått en omfattande utveckling i EU-domstolens praxis. Detta har hittills varit föga observerat i svensk rättspraxis; ett läge som inte ter sig hållbart. På viktiga punkter behövs en omorientering. Det gäller bland annat de krav oklarhetsregeln ställer på transparenta villkor och begriplig information i konsumentavtal. Det gäller vidare den viktiga regeln att unionsrätten inte tillåter jämkning av oskäliga villkor i konsumentavtal; de ska lämnas utan avseende såsom ogiltiga. Artikeln diskuterar hur det svenska rättsläget bör ändras.

SvJT 2019 s. 679

Av: ULF BERNITZ Ladda ner PDF HD OM ERKÄNNANDE I SVERIGE AV UTOMLANDS GENOMFÖRT ARRANGEMANG AVSEENDE SURROGATMODERSKAP Högsta domstolen meddelade den 13 juni 2019 ett beslut1 som förmodligen kommer att ge upphov till diskussioner vilkas principiella betydelse sträcker sig utanför beslutets problemområde i snäv bemärkelse. Målet handlade om erkännande i Sverige av ett utländskt avgörande varigenom en i Sverige bosatt svensk kvinna förklarats vara moder till ett genom surrogatarrangemang i det främmande domstolslandet tillkommet barn.

SvJT 2019 s. 700

Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF BEVISBÖRDANS PLACERING I FORDRINGSMÅL II — SÄRSKILT OM FÖRHÅLLANDET MELLAN DEN CIVILRÄTTSLIGA REGELN OCH FÖREMÅLET FÖR

BEVISBÖRDAN

Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångpunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094).2 I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.

SvJT 2019 s. 705

Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF LAGSTIFTNING I RIKSDAGEN HÖSTEN 2018 OCH VÅREN 2019 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2018 och våren 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig, bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 juli 2019.

SvJT 2019 s. 721

Av: Jonas Pontén och Miriam Kantor Ladda ner PDF

LITTERATUR

MARTIN BORGEKE, CATHARINA MÅNSSON, Studier rörande allmän straffrättspraxis m.m., Jure 2019, s. 679

SvJT 2019 s. 741

Ladda ner PDF

Häfte 5-6 2019

EN SJÄLVSTÄNDIG DOMSTOLSADMINISTRATION iksdagen har i juni 2018 gett regeringen tillkänna att en utredning bör se över flera frågor som rör domstolarnas oberoende. I tillkännagivandet pekas Domstolsverkets organisation, styrning och roll ut som frågor av särskild betydelse. Det anges också att alternativa organisationsformer skulle kunna övervägas. De motionsyrkanden som tillkännagivandet bygger på baseras bl.a. på tanken att domstolsadministrationen skulle kunna ledas av ett domarråd med förebild i vad som gäller i andra länder i Europa. I denna artikel presenteras en grov skiss till hur organisationsfrågan skulle kunna lösas.

SvJT 2019 s. 455

Av: SVEN JOHANNISSON Ladda ner PDF DISPENS FRÅN DE AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA LÅNEFÖRBUDEN* Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

SvJT 2019 s. 460

Av: HANNA ALMLÖF och HANNA KRISTIANSSON Ladda ner PDF OM BEHÖRIG DOMSTOL OCH CIVILRÄTTSLIGA SANKTIONER FÖR STRIDSÅTGÄRDER PÅ ARBETSMARKNADEN Tvisten i NJA 2015 s. 899 är, argumenterade vi i JT 2016–17 s. 906– 937, en arbetstvist. Arbetsdomstolen borde rätteligen avgjort saken, som handlade om civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I och med 2015 års fall står det klart att fackföreningar under vissa förutsättningar ansvarar för ren förmögenhetsskada till följd av stridsåtgärder på arbetsmarknaden som kränkt Europakonventionen. Jan Kleineman har kritiserat våra analyser och framfört bl.a. att skadeståndsprincipen contra bonos mores tillämpades i målet. Vi svarar här på dessa invändningar och framhåller möjliga vägar framåt som sammanjämkar vår och Kleinemans respektive

uppfattningar.

SvJT 2019 s. 482

Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF TILLSTÅNDSFÖRVALTNINGEN — SÄRSKILT AVSEENDE DEN FINANSIELLA SEKTORN (DEL II AV II) Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I en första del (avsnitt 1–3) behandlades den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I denna andra del (avsnitt 4–8) behandlas vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter.

SvJT 2019 s. 501

Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF HAR DET SKETT EN OMSVÄNGNING ELLER OMLÄGGNING AV PRAXIS FRÅN RESTRIKTIV TILL EXTENSIV TILLÄMPNING AV SKILJEAVTAL? HD:s domar innehåller numer ofta flera generella uttalanden som inte omfattas av prejudikatverkan. I efterföljande prejudikat kan HD inta en förändrad inställning i förhållande till sådana uttalanden. Om också dessa nya uttalanden ligger vid sidan av referatfallens prejudikatverkan kan HD åter slå in på en ny väg. I denna uppsats behandlas några HD-fall som rör det legala kravet på att ett skiljeavtal ska avse ett angivet konkret rättsförhållande. Detta identifieringskrav har tidigare lett till att skiljeklausuler getts en begränsad räckvidd. I ett nyligen avgjort fall,"Belgor", ansåg HD att en skiljeklausul i ett avtal kan omfatta inte bara avtalet utan också andra anknytande rättsförhållanden. Det rör sig då om en extensiv lagtolkning. Det är osäkert om denna omläggning av praxis kommer att följas av fler förändringar.

SvJT 2019 s. 534

Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF

LITTERATUR

    LISA FLOWER, Loyalty Work, ak. avh., Lund 2018. 282 s.   Inledning Ett sätt (mycket förenklat) att beskriva brottmålsprocessen är att säga att en åklagare ställs mot en försvarare där den förra ska leda ett påstående i bevis oc...

SvJT 2019 s. 553

Ladda ner PDF

ANFÖRANDE AV TALMANNEN Notiser     jur.dr Andreas Norlén om regeringsförhandlingarna hösten 2018 utifrån ett konstitutionellt/statsrättsligt perspektiv1 Mina damer och herrar, Juristkollegor, Det är roligt att få vara bland just juristkollegor. Regeringsbildningen som vi ska tala om i

d...

SvJT 2019 s. 567

Ladda ner PDF

NOTISER

  Ole Lando (1922–2019) in memoriam Ole Lando, professor emeritus vid Copenhagen Business School, har avlidit i en ålder av 96 år. Han sörjs av sin hustru Ellen, barnen Ane, Helene, David och Henrik samt många kolleger och vänner i hela världen.    ...

SvJT 2019 s. 575

Ladda ner PDF

PERSONALNOTISER

Karoline Fridolf att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2019-04-11), rådmännen Joakim Westerlund och Elisabet Rune att vara hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2019-04-11).

SvJT 2019 s. 577

Ladda ner PDF

SVENSK OCH EU-DOMSTOLENS RÄTTSPRAXIS I INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT 2017–2018 s. 168 och N 6, låt vara till stor del i form av obiter dicta. Tvisterna, som handlade om betalning av mahr (s.k.

SvJT 2019 s. 581

Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF SVENSK RÄTTSPRAXIS: SKADESTÅND UTOM KONTRAKTSFÖRHÅLLANDEN

2016–2018

Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden

2016–2018...

SvJT 2019 s. 637

Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF

Häfte 4 2019

FACEBOOKMÅLET — RENSNING PÅ MÅLLINJEN ELLER ORGANISERAT UPPSPEL? Mitt under fotbolls-VM, dagen före Sveriges seger i åttondelsfinalen mot Schweiz, meddelade Högsta domstolen dom i Facebookmålet (NJA 2018 s. 562). Högsta domstolen slog fast att en person som via Facebook hade livesänt ett sexuellt övergrepp kunde dömas för grovt förtal enligt vanliga straffbestämmelser eftersom sändningen inte omfattades av grundlagsskydd enligt den s.k. webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Tolkningsvis införde Högsta domstolen nya krav på vad som avses med ett program i webbsändningsregelns mening. Avgörandet är välkommet eftersom det begränsar yttrandefrihetsgrundlagens alltför vidsträckta tillämpningsområde avseende yttranden som sprids via nätet. Domen löser emellertid endast en liten del av de problem som finns med den nuvarande grundlagsregleringen. Facebookmålet är bara en räddning på mållinjen. Om de stora problem som kvarstår ska kunna lösas, krävs att lagstiftaren ändrar spelreglerna.

SvJT 2019 s. 329

Av: MIKAEL RUOTSI Ladda ner PDF DOMSTOLARS DELTAGANDE I PRIDEFESTIVALEN — EN INTE ALLDELES ENKEL

FRÅGA

Frågan om domstolars deltagande i Pridefestivalen handlar i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap, utan om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. Diskussionen skulle vinna på att tydligare utgå från domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter. Domstolarna måste själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen, om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas.

SvJT 2019 s. 348

Av: ANDERS EKA m.fl Ladda ner PDF FÖRVALTARSKAP SOM SKYDD MOT BESLUT FATTADE UNDER FÖRÄLSKELSE? EN ANALYS AV NJA 2018 S. 350* Ett beslut om förvaltarskap innebär att en persons självbestämmanderätt begränsas. Detta faktum reser frågan om förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter på två sätt: dels vad gäller reglernas utformning, dels deras konsekvenser när de tillämpas. I NJA 2018 s. 350 prövade HD om förvaltarskap behövdes för en person med omfattade fysiska funktionsnedsättningar som blivit ekonomiskt utnyttjad under förälskelse. Med detta avgörande som utgångspunkt analyseras och diskuteras i denna artikel dels förutsättningarna för att använda förvaltarskap till ekonomiskt skydd för personer med funktionsnedsättningar, dels förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter och det spänningsförhållande som uppstår mellan skydd och autonomi.

SvJT 2019 s. 354

Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA och MOA KINDSTRÖM DAHLIN Ladda ner

PDF

INOMKONTRAKTUELL REKLAMATIONSPLIKT; ETT NJA-FALL OCH FLERA HOVRÄTTSAVGÖRANDEN SENARE Det råder delade meningar om vissa grundläggande frågor rörande inomkontraktuell reklamationsplikt. Finns en sådan överhuvudtaget? Hur lång är reklamationsfristen? När börjar fristen löpa? Vad blir följden av utebliven reklamation? Under den senaste tiden har Högsta domstolen och flera hovrätter meddelat avgöranden som har behandlat dessa frågor. Rättsläget har i vissa frågor klarlagts och i andra närmat sig ett klargörande. Denna artikel avser att redogöra för det nya rättsläget beträffande ovan nämnda fyra frågor mot bakgrund av den senaste praxisbildningen.

SvJT 2019 s. 376

Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF VIKTIGT KLARGÖRANDE SOM STÄRKER EGENDOMSSKYDDET Högsta domstolen har i en dom — ”Parkfastigheten” — den 9 oktober 2018 i mål nr T 1523-17 berört grundläggande kriterier för egendomsskyddet och klargjort att det följer av regleringen i 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) att en fristående proportionalitetsbedömning i tre steg måste göras i varje ärende och mål som avser ett tvångsvis egendomsberövande eller en inskränkning i användningen av mark eller byggnad. Domen kommer sannolikt att få stor praktisk betydelse och innebär förmodligen att bl.a. Mark- och miljööverdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen måste ändra sin praxis såsom den är fastlagd i vissa vägledande avgöranden, om inte dessa domstolar menar att 2 kap. 15 § RF har en annan innebörd än den som Högsta domstolen har lagt fast.

SvJT 2019 s. 389

Av: JAN-MIKAEL BEXHED Ladda ner PDF TILLSTÅNDSFÖRVALTNINGEN — SÄRSKILT AVSEENDE DEN FINANSIELLA SEKTORN (DEL I AV II) Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I denna första del (avsnitt 1–3) behandlas den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I en följande andra del (avsnitt 4–8) kommer vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter att behandlas.

SvJT 2019 s. 397

Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF

LITTERATUR

MOA LIDÉN,Confirmation Bias in Criminal Cases, ak. avh, Uppsala 2018. 284 s. Inledning Ibland blir det fel, rejält fel. Det har några resningsfall under senare år lärt oss. Att det blir fel ibland är högst naturligt — vi är människor och som sådana inte fullkomliga. Å andra sidan blir det väldigt, väldigt ofta rätt; det ska vi ta till oss och vara stolta över. Men vi ska inte slå oss till ro. Risken för fel och risken för att vi misslyckas med att tygla våra fördomar lurar där hela tiden. En nyckel till ett pålitligt och framgångsrikt rättsväsende som allmänheten hyser förtroende för är att dess aktörer outtröttligt söker kunskap om olika riskfaktorer och finner ut sätt att parera de risker som dyker upp. Ett hot mot detta är den självgodhet som ibland kan skönjas

bland jurister.

SvJT 2019 s. 432

Ladda ner PDF

LITTERATUR

CHRISTIAN DAHLMAN,Beviskraft, Metod för bevisvärdering i brottmål, Norstedts Juridik, 2018, 351 s.

SvJT 2019 s. 444

Ladda ner PDF

NOTISER

  Rapport från en rättegång i Turkiet I samband med kuppförsöket i Turkiet den 15 juli 2016 utlyste den turkiska regeringen undantagstillstånd i landet som gav regeringen och presidenten rätt att införa lagar och begränsa rättigheter och friheter utan parlamente...

SvJT 2019 s. 448

Ladda ner PDF

PERSONALNOTISER

    Ny hovrättspresident Regeringen har den 28 februari 2019 utnämnt lagmannen Anders Hagsgård att vara hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige. Anders Hagsgård är sedan 2015 lagman i Förvaltningsrätten i Göteborg. Dessförinnan arbetade han

s...

SvJT 2019 s. 452

Ladda ner PDF

Häfte 3 2019

INLEDNING — TORE ALMÉN 100 ÅR Tore Alméns minnesfond — vars ändamål är "att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en allt mer vidgad nordisk rättsgemenskap" — har till hundraårsminnet av hans död bjudit in ett antal framstående jurister att skriva texter med anknytning till de delar av civilrätten som Tore Almén verkade inom.

SvJT 2019 s. 189

Av: TORGNY HÅSTAD och THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF TORE ALMÉN. RÄTTSVETENSKAPSMAN, LAGSTIFTARE, DOMARE — OCH MER

DÄRTILL

”Att Tore Almén kommit att inta en sådan ledande ställning berodde naturligtvis i första hand på hans betydande insatser som rättsvetenskapsman, lagstiftare och domare men också på en kombination av personliga egenskaper som gjorde honom allmänt respekterad och omtyckt.” Det skriver författaren i denna levnadsteckning över Tore Almén.1

SvJT 2019 s. 191

Av: ANDERS KNUTSSON Ladda ner PDF

AKTUELLT

HANNA ALMLÖF OM ARTIKELN "DISPENS FRÅN DE AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA

LÅNEFÖRBUDEN"

HANNA ALMLÖF OM ARTIKELN "DISPENS FRÅN DE AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA

LÅNEFÖRBUDEN"

12-06-2019

ANDREAS NORLÉN TALAR OM REGERINGSBILDNINGEN FRÅN ETT KONSTITUTIONELLT/STATSRÄTTSLIGT PERSPEKTIV PÅ SVJT:S VÅRMÖTE ANDREAS NORLÉN TALAR OM REGERINGSBILDNINGEN FRÅN ETT KONSTITUTIONELLT/STATSRÄTTSLIGT PERSPEKTIV PÅ SVJT:S VÅRMÖTE

04-04-2019

OLLE WÄNNSTRÖM OM ARTIKELN "EN FULLMAKTSLÄRA I FÖRÄNDRING " OLLE WÄNNSTRÖM OM ARTIKELN "EN FULLMAKTSLÄRA I FÖRÄNDRING "

12-02-2019

ANNA SKARHED DELAR MED SIG AV "EFTERTANKAR AV EN FÖRE DETTA JUSTITIEKANSLER" PÅ SVJT:S HÖSTMÖTE ANNA SKARHED DELAR MED SIG AV "EFTERTANKAR AV EN FÖRE DETTA JUSTITIEKANSLER" PÅ SVJT:S HÖSTMÖTE

27-11-2018

DANIEL BERGSTRÖM OM ARTIKELN "DOMSTOLARNAS DELTAGANDE I PRIDEFESTIVALEN — KRITISKA KONSTITUTIONELLA SYNPUNKTER" DANIEL BERGSTRÖM OM ARTIKELN "DOMSTOLARNAS DELTAGANDE I PRIDEFESTIVALEN — KRITISKA KONSTITUTIONELLA SYNPUNKTER"

14-10-2018

Fler videoklipp Alla notiser MEST LÄSTA ARTIKLAR Rätt och orätt i lag och moral: ett normativt perspektiv på svensk

rättskipning

SvJT 2012 s. 319

Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06

SvJT 2018 s. 542

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

SvJT 2015 s. 11

BOKMÄRKEN

För att bokmärka sidor eller ladda ner artiklar som pdf-filer måste du SKAPA ETT KONTO OCH LOGGA IN. Det är gratis och går jättesnabbt! Du gör det i menyn brevid login-knappen ovan. ------------------------- HÄNVISNING TILL PREPRINTS Hänvisa gärna till artiklar som har förhandspublicerats på webbplatsen - s.k. preprints - på följande sätt: Förnamn Efternamn, "Artikelns titel", http://svjt.se/content/xxxxxxxx (preprint i SvJT 2018-XX-XX). (Ange i stället för http://svjt.se/content/xxxxxxxx artikelns fullständiga webbadress och i stället för 2018-XX-XX det datum då artikeln publicerades på svjt.se.) -------------------------

AKTUELLT TEMA

TORE ALMÉN

Tore Almén var en av grundarna av Svensk Juristtidning. Han avled den 14 mars 1919. Till hundraårsminnet av hans död har SvJT publicerat texter med koppling till hans gärning. Tore Almén. Rättsvetenskapsman, lagstiftare, domare — och mer

därtill

SvJT 2019 s. 191 Läs mer Relativ reklamasjonsfrist på ulovfestet grunnlag ved forbrukerens

misligholdskrav

SvJT 2019 s. 198 Läs mer Direkt och indirekt förlust — var står vi idag? SvJT 2019 s. 210 Läs mer Avtalslagens fullmaktsteori — ett steg tillbaka från romersk rätt SvJT 2019 s. 225 Läs mer Köplagens dispositiva karaktär SvJT 2019 s. 236 Läs mer Købelovsudvikling — i dansk perspektiv SvJT 2019 s. 255 Läs mer Avtalsrätten och rättskällorna — med passivitet som illustration SvJT 2019 s. 272 Läs mer Anpassning och tradition i de nordiska köplagarna — några

reflektioner

SvJT 2019 s. 282 Läs mer Tankar om hävningsreglerna i köplagen SvJT 2019 s. 295 Läs mer Gränser för ett direktkrav enligt kommissionslagen SvJT 2019 s. 312 Läs mer Fler teman

ARKIV AV UTGÅVOR

-- Välj utgåva --Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5Häfte 7Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte FestskriftHäfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 5-6Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 3Häfte 4Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 5-6Häfte 10Häfte 9Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 7Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 3Häfte 1Häfte 2Häfte 4Häfte 5-6Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 7Häfte 8Häfte 10Häfte 5-6Häfte 4Häfte 9Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 2Häfte 3Häfte 4Häfte 7Häfte 8Häfte 9Häfte 10Häfte 5-6Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1Häfte 1

ARKIV AV UTGÅVOR

SvJT 2019Häfte:1 2 3

4 5 7

SvJT 2018Häfte:1 2 3

4 5 7

8 9 10

SvJT 2017Häfte:1 2 3

4 5 7

8 9 10

SvJT 2016Häfte:Festskrift 1

2 3 4

5 7 8

9 10

SvJT 2015Häfte:1 2 3

4 5 7

8 9 10

SvJT 2014Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2013Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2012Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2011Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2010Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2009Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2008Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2007Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2006Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2005Häfte:1 2 3

4 5 8

9 10

SvJT 2004Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2003Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2002Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2001Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 2000Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1999Häfte:1 2 3

4 5-6 7

9 10

SvJT 1998Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1997Häfte:1 2 3

4 7 8

9 10

SvJT 1996Häfte:1 2 3

4 5-6 7

9 10

SvJT 1995Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1994Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1993Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1992Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1991Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1990Häfte:1 2 3

4 5-6 7

8 9 10

SvJT 1989Häfte:1

SvJT 1988Häfte:1

SvJT 1987Häfte:1

SvJT 1986Häfte:1

SvJT 1985Häfte:1

SvJT 1984Häfte:1

SvJT 1983Häfte:1

SvJT 1982Häfte:1

SvJT 1981Häfte:1

SvJT 1980Häfte:1

SvJT 1979Häfte:1

SvJT 1978Häfte:1

SvJT 1977Häfte:1

SvJT 1976Häfte:1

SvJT 1975Häfte:1

SvJT 1974Häfte:1

SvJT 1973Häfte:1

SvJT 1972Häfte:1

SvJT 1971Häfte:1

SvJT 1970Häfte:1

SvJT 1969Häfte:1

SvJT 1968Häfte:1

SvJT 1967Häfte:1

SvJT 1966Häfte:1

SvJT 1965Häfte:1

SvJT 1964Häfte:1

SvJT 1963Häfte:1

SvJT 1962Häfte:1

SvJT 1961Häfte:1

SvJT 1960Häfte:1

SvJT 1959Häfte:1

SvJT 1958Häfte:1

SvJT 1957Häfte:1

SvJT 1956Häfte:1

SvJT 1955Häfte:1

SvJT 1954Häfte:1

SvJT 1953Häfte:1

SvJT 1952Häfte:1

SvJT 1951Häfte:1

SvJT 1950Häfte:1

SvJT 1949Häfte:1

SvJT 1948Häfte:1

SvJT 1947Häfte:1

SvJT 1946Häfte:1

SvJT 1945Häfte:1

SvJT 1944Häfte:1

SvJT 1943Häfte:1

SvJT 1942Häfte:1

SvJT 1941Häfte:1

SvJT 1940Häfte:1

SvJT 1939Häfte:1

SvJT 1938Häfte:1

SvJT 1937Häfte:1

SvJT 1936Häfte:1

SvJT 1935Häfte:1

SvJT 1934Häfte:1

SvJT 1933Häfte:1

SvJT 1932Häfte:1

SvJT 1931Häfte:1

SvJT 1930Häfte:1

SvJT 1929Häfte:1

SvJT 1928Häfte:1

SvJT 1927Häfte:1

SvJT 1926Häfte:1

SvJT 1925Häfte:1

SvJT 1924Häfte:1

SvJT 1923Häfte:1

SvJT 1922Häfte:1

SvJT 1921Häfte:1

SvJT 1920Häfte:1

SvJT 1919Häfte:1

SvJT 1918Häfte:1

SvJT 1917Häfte:1

SvJT 1916Häfte:1

VI ANVÄNDER COOKIES FÖR ATT FÖRBÄTTRA DIN ANVÄNDARUPPLEVELSE. Genom att fortsätta använda hemsidan godkänner du användandet av

cookies

OK